Intelligence    Insight   Strategy

Vi människor är enkla varelser – vi vill gärna ha belöningen här och nu istället fö att vänta på den. Vi prioriterar kortsiktig belöning framför långsiktiga vinster och tar gärna en chokladkaka när vi är sugna, trots att vet att det borde vara bättre att vänta till middagen. Eller spenderar timmar framför Netflix i soffan, istället för att träna (som vi ska börja med nästa

Generationsetiketter som millennial, Gen Z och baby boomer är djupt förankrade i hur företag tänker kring kunder och medarbetare. Men det finns nu en bred vetenskaplig konsensus om att dessa kategorier saknar empirisk grund – och att användningen av dem aktivt försämrar kvaliteten på beslut både inom marknadsföring och HR. Termen “millennial” uppfanns som en journalistisk genväg. Sedan dess har den vandrat in i marknadsföringsstrategier,

Tullar, Grönlandkalabalik och ständiga utspel på det geopolitiska området pekar på att vi är på väg in i en värld där andra regler gäller än vad vi varit vana vid – de facto en helt ny världsordning. I en tid präglad av snabba omvärldsförändringar – geopolitisk instabilitet, föränderliga konsumentbeteenden, teknisk disruption och ekonomisk osäkerhet, som jag beskrivit i den artikelserie på tio artiklar här på

Under flera år rusade ehandeln med dubbelsiffriga tal och även den övriga detaljhandel har njutit av många goda år  – mellan åren 2000-2024 så ökade den svenska detaljhandeln med hela 138%, drivet av en stark utveckling av konsumenternas köpkraft. Goda förutsättningar fred och avspänning efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens kollaps, lade också grunden för ökad globalisering – men också digitaliseringen som i sig som skapade

I början på september 2025 skrev jag en krönika i Tidningen Market med titeln “Konsten att växa på en marknad som inte växer”. Min tes var att många företag som vuxit med marknaden under de senaste högkonjunkturerna och i vissa fall, särskilt inom ehandelssektorn, accelererat genom massiva marknadsinvesteringar – och att i den kommande högkonjunkturen så måste man förvänta sig en väsentligt mindre draghjälp från

I tidigare artiklar har jag pratat om att ekonomin formas av politiken. Men på ett djupare plan så kan man också konstatera att konsumtionsmönster formas inte bara av pengar och priser — de formas även av människors upplevelser, känslor och förväntningar om framtiden. Riksbanken och Konjunkturinstitutet (KI) har de senaste åren behövt lyfta fram beteendeekonomiska och psykologiska mekanismer som komplement till klassiska modeller för att