Skärmavbild 2020-06-07 kl. 09.24.29

Är det över nu? (Spoileralert: Nej!)

Världen balanserar mellan hopp och förtvivlan. I veckan kom, för många i rese- och turistnäringarna, glädjande nyheter omkring Folkhälsomyndighetens riktlinjer för resande i sommar. Sedan några veckor förefaller konkurs- och rekonstruktionsvågen ha avmattats sedan den initiala vågen, i början av pandemin avtagit. Många företag låter fortfarande anställda jobba hemma men i övrigt börjar man på många områden återgå till det normala. Det förefaller som om läget för handelns del står och väger just nu. Samtidigt fortsätter de strukturella förändringarna med oförminskad kraft. I början av maj kom siffror om E-handelns tillväxt i April månad som innebar en rekordökning för en enskild månad på 44% ökning i volym. Vidare har HUI visat att även om handeln i stort behåller omsättningen så är den olika distribuerad mellan olika branscher, för att uttrycka det milt. Och även om många i Sverige återgår till vad som mer och mer liknar vardag så är framtiden på inget sätt självklar. Även om pizzerian i kvarteret överlever så finns det också ett perspektiv som går utöver det som finns närmast fötterna.

 

Sverige är ett av de länder som har det mest individualistiska förhållningssättet i jämförelse med världens stater. Vi är en extremt sekulär stat och har under ett antal decennier påtalat individens ansvar. På värderingskartan som återfinns på Institutet för Framtidsstudiers sajt så framgår det att vi som samhälle befinner oss i den yttersta extremen vad gäller sekularitet och självuttryck. Sägas kan att vi från kalla krigets dagar då vi hade en mer kollektivistisk hållning än idag befann oss i kartans mitt. En möjlig utmaning med detta förhållningssätt är att “allt ljus på mig” riskerar att skugga den totala bilden som också innefattar den globala utvecklingen och hur de stora och mer långsiktiga förvecklingarna i världspolitiken påverkar morgondagen. Fritt översatt: Det kan måhända vara bra att kunna bestämma sig att sitta på en uteservering nu i helgen, men låt oss inte glömma att förändringstrycket är fortsatt mycket högt inom både handeln liksom i den globala utvecklingen i stort.

Det globala perspektivet – politiska kraftmätningar

Man kan konstatera att gårdagens stormakter, vinnarmakterna från Andra Världskriget –  UK, Frankrike, Ryssland och USA – nu har fått lämna över taktpinnen till länder som Kina och i vissa fall Indien . Det har till exempel kommit kritik mot Kinas hantering av Hong Kong som överlämnades från brittisk överhöghet – en rest sedan kolonialtiden – men vad ska UK göra om Kina vill skriva om avtalet med vapenmakt?

På det globala planet och särkilt vad gäller USA så finns det just nu få ljuspunkter. Landet har upplevt både pandemins inledande hamstring, stora mängder döda och nu, en galopperande arbetslöshet och nu, de senaste dagarna, interna oroligheter – med begynnelse i polisbrutalitet och det uppmärksammade dödsfallet av Georg Floyd. Det är inte särskilt betryggande i sammanhanget att sittande presidenten twittrat i frågan på ett sätt som inte nödvändigtvis kan ses som statsmannamässigt. USA är ett på många sätt ett splittrat land, sårbart för extern påverkan i kommande valkampanj och såväl interna ickedemokratiska krafter som AFA och även påverkan från destabiliseringsförsök från andra stater. Man har under de pågående oroligheterna också kunnat konstatera ökad desinformation från Kina och Ryssland, i syfte att elda på protesterna.

Kina å sin sida har flyttat fram positionerna under veckorna som gått. Varje försök att utreda virusets ursprung har betecknats som rasistiska i retoriken och man har också rent militärt agerat gentemot Indien i omtvistade gränstrakter gentemot landet och gentemot Taiwan hade uttrycket “fredlig” i kombination med återförening strukits ur den Nationella Folkkongressens öppningstal. DN skriver: “Samtidigt antar Peking en tuffare linje mot Taiwan. Regimen brukar i den årliga arbetsrapporten alltid vädja till folket i Taiwan om en fredlig återförening med fastlandet. Den här gången var ordet fredlig borta för första gången sedan 1992. Bedömare ser det som en signal till Taiwan om att en återförening ska ske – kosta vad det kosta vill – även om ett militärt övertagande är en sista utväg.”

Den senaste tiden har också svenska politiker uppmärksammat Kinas manövrar och förespråkar en högre grad av eftertänksamhet gällande framtida handel och samarbete.

Kina har också, tillsammans med Ryssland intensifierat både sina försök till desinformation omkring pandemin. CBC skriver: “Last week, researchers at Carnegie Mellon University in Pittsburgh reported that roughly 45 per cent of tweets related to lifting pandemic restrictions were being posted by “bots” — autonomous programs presented as authentic online users — and mirrored messaging from Russia and China.”

Ryssland har å sin sida legat låt på det officiella planet under pandemin. Ryssland och Saudiarabien kom i konfrontation omkring oljepriset under mars då Ryssland vägrade att begränsa sin oljeproduktion för att balansera oljepriset. Detta ledde till ett börsfall och oljeprisfall, just i samband med att de potentiella effekterna av Covid-19 påverkade konsumtionen i Väst i största allmänhet. Rysslands ekonomi har drabbats hårt och som en klassisk demagogisk diktatur använder man idén om en möjlig yttre fiende för att försöka ena opinionen. Bland annat har man tryckt på den stora moderniseringen av flottans ubåtar och har kommunicerat en hel del om detta, liksom att man löpande lanserar idéer om nya supervapen – en kommunikation som påminner om tyskarnas ständiga prat om “Wunderwaffen” som skulle ändra förloppet under WWII.

Den ekonomiska aspekten 

Världens regeringar och EU har inte sparat på krutet i att skapa stödpaket för att stimulera ekonomin. Inte minst EU har tillgängliggjort gigantiska mängder kapital för att pusha igång ekonomier, som i vissa fall, redan från början var hårt belastade av dålig balans mellan inkomster och utgifter – men någon gång ska också dessa pengar betalas tillbaka.

Samtidigt som vi ser glädjande återhämtning av arbetslöshetssiffrorna i USA med någon procentenhet, som en konsekvens att restauranger och servicenäringar öppnar upp på vissa marknader. Den amerikanska arbetsmarknaden störtdök ju i april under de stora nedstängningarna inte minst som en konsekvens av att arbetsrätten ju inte är jämförbar med den vi är vana vid, men samtidigt så försvann ju marknaden i många städer momentant. Eftersom de sociala skyddsnäten också ser annorlunda ut är det inte särskilt svårt att föreställa sig en stegrande oro för framtiden och därmed underliggande oro som nu fått sin yttersta konsekvens i många städer, i form av plundring, demonstrationer gränsande till upplopp och extrem politisk polarisering – med ett antal uppmärksammade uttalanden och order av presidenten de senaste veckorna. USA är efter ett antal år med president Trump ett svårt polariserat land, som därmed också blir än mer sårbart för opinioner på sociala medier.

Den amerikanska detaljhandeln var på samma sätt som i USA under ett hårt förändringstryck med flera rekonstruktioner under nedstängningen, eftersom en stor del av sällanköpshandeln inte tilläts vara öppen. De stora varuhuskedjorna som JC Penney och Sears som redan innan var illa ute, ligger enligt flera bedömare av dödsryckningar. Samtidigt har Amazon som redan stod för nästan 50% av ehandeln haft ökningstakt på 25% under början av året.

McKinsey har i flera utmärkta artiklar visat på både hur konsumenternas humör skiftat under flera faser i krisen, men också hur de olika utvecklingskurvorna för smittan påverkat olika länders utveckling. I Sverige har vi varit relativt milt drabbade, rent ekonomiskt, som en konsekvens av att vår konsumtion inte fallit på samma sätt som i många andra länder.

Vi kan också konstatera att Konjunkturinstitutets Barometerindikator är på fortsatt rekordlåg nivå i maj.

Handelns ekosystem

Men det ekosystem som handeln ingår i är skakat i grunden. Många sällanköpsbranscher har i första skedet av krisen fått hantera en likviditetschock – där intäkterna helt enkelt uteblev, snabbare än man kunde hantera sina kostnader. Därefter följde en efterfrågechock där konsumenterna helt enkelt valde att konsumera i andra kategorier än vanligt – något som gynnat DIY och missgynnat mode.

Nu står vi inför en utbudschock där världens retailaktörer ska frigöra de lager man inte sålt under två-tre månader, ofta säsongsvaror med en begränsad livslängd – för att kunna ha likviditet att ta hand om varor som ska säljas under hösten. I USA pratar man om århundrades REA…

Samtidigt har man under pandemin behövt estimera behovet framåt och inneliggande order, som i vissa fall cancellerats eller skjutits upp. Jag har hört om kinesiska leverantörer som erbjudit 25% lägre priser för att få ordrar – så problemet drabbar alltså även leverantörsledet redan i sommar. Man kan tänka sig att dessa skjuter en del av problemet mot producenter av råmaterial till produktionen vilket påverkar överlevnadsmöjligheterna på en redan pressad marknad.

Redan har man också börjat planera för 2021 och givet försiktighet och att vissa produkter kanske måste övervintra ett år, så har de inom mode som jag pratat med börjat räkna på 10-15% lägre ordervärde inför våren 2021. Med minskade volymer och huggsexa om de ordrar som finns, kommer leverantörssidan att drabbas än hårdare.

Den sista delen i ekosystemet är fastighetsägarna, som under våret ställts inför utmaningen att behöva ge hyresrabatter och skjuta fram hyresinbetalningar då många köpcentrum varit folktomma. Redan innan pandemin fanns en stundtals infekterad debatt om hyresnivåerna och pandemin lär bli ett chickenrace som vi inte sett slutet på. Fastighetsägarna är å sin sida direkt beroende av att upprätthålla de kontrakterade hyresnivåerna för att kunna försvara sina fastighetsvärden och därmed kunna finansiera sin verksamhet – emedan retail har denna, vid sidan av varor och personal, som sin största utgift. I USA har de första stämningsprocesserna dragit igång och i Norden har det framkommit information om att aktörer så som Varnergruppen, väljer att stänga butiker i en grad som får ses som omfattande.

I en tid där digitaliseringen av handeln intensifieras och man även kommer behöva förhålla sig till Amazons svenska satsning – skapar detta en vådlig brygd som gör att det relativa lugn som präglat utvecklingen inom handeln efter den inledande konkursvågen troligen snart är över.

Risken är stor att vi kommer få se en andra våg av konkurser och rekonstruktioner om inte svensken under sommaren väljer att konsumera som aldrig förr och fortsätter så in på höstkanten.

Man får också ställa sig frågan i vilken grad det är rimligt att statliga pengar satsas i branscher som är i en uppenbar transformation och där man nu själva drar ner prognoserna för kommande år på 10-15%.

Flera möjliga framtider

Vi kan konstatera att läget just nu är oerhört komplext. Det vore såklart önskvärt att teckna en enda framtidsbild där vi nu under sommaren får en snabb återhämtning och att vi därefter nog går tillbaka till ungefär som det var innan. Andra målar upp en bild att detta leder till en total omställning – att vi från och med nu kommer väga in högre världen, konsumera mer hållbart, aldrig mer jobba från kontor och så vidare. Det vi kan lära från tidigare kriser med lägre eller motsvarande magnitud, är att de inte är kortvariga, att det inte går att översätta kortsiktiga beteendeförändringar i långsiktiga och att människan i grunden har samma behov före och efter krisen. BCG beskriver det på ett träffande sätt: 

“We must distinguish between temporarily postponed, accelerated, or disturbed consumption, and new, more permanent patterns of consumption.”

(Läs hela artikeln ovan)

Bara för att vi tror eller önskar en framtid, så kan våra beslut inte vara fattade på att en beteende som varat i några månader kommer ändra allt. Samtidigt har alla kriser så långt haft någon eller några implikationer som kvarstannar.

Våra antaganden om framtiden baseras på vad vi känner till om gårdagen och önskar av framtiden. Vi påverkas av våra blinda punkter, mentala filter som jag skrivit om här samt här och även pratat om i Handelsrådets YouTube-baserade Kompetenslyft på en ny spelplan som du kan se här.

I verkligheten påverkas ju framtiden av ett antal saker som vi inte kan bedöma effekterna av när vi fattar beslut. Vi är ju de facto inte ens medvetna om vad vi inte är medvetna om…

Någon gång varje eller varannan generation inträffar “det otänkbara” – det som blir en katalysator för förändring. Jag vill påstå att Covid-19 pandemin är att betrakta som en just sådan. Vi kommer inte gå tillbaka till världen som den var förr, men på samma sätt kommer inte heller allt att förändras. Det finns ett antal möjliga framtider att förhålla sig till.

 

 

En modell som beskriver alla möjliga framtider är Future Cone (Voros) där man ser framtiden som en tredimensionell yta där det finns både troliga, möjliga, önskvärda scenarions. Alla företag måste planera för flera möjliga händelseutvecklingar i det som händer.

Retailomania kommer under sommaren arbeta med scenarioanalys och teckna ett antal möjliga framtida scenarios för tiden fram till 2023 men ledning av motsvarande modell.

Vad händer i närtid?

Det finns som sagt många möjliga framtider. Klart är att även om Covid-19 inte orsakades av realekonomiska problem så har vi ett realekonomiskt problem om inte länderna kan få igång ekonomierna och det snabbt.

  1. Vi kommer se massiva utförsäljningar både i Sverige och internationellt. Även de stora utförsäljningarna och potentiella konkurserna som sker i USA kommer påverka svenska företag som producerar i Kina eftersom producentbasen i den kinesiska industrin i flera fall är densamma.
  2. Vi kommer få se hur, kedjor i kraft av konkurs, rekonstruktion kommer stänga butiker – eller medveten hantering av framtiden kommer göra en mycket noggrann butiksnätsplanering som kommer slå mot fastighetssidan.
  3. En andra våg av konkurser kommer inträffa under tidig höst, när statliga stöd urfasas.
  4. Även om handeln i stort kan ha en “nära-noll”-tillväxt under året kommer vissa branscher drabbas hårt, något som kommer ge omställningsvärk även in i 2021 och 2022.
  5. Svenska e-handlare har gynnats av digitaliseringen och att kedjorna inte orkat ställa om mot ett mer digitalt förhållningssätt till konsumenten. Alternativet har helt enkelt inte varit tillräckligt bra. Nu pressas man av snabb expansion av även kedjornas digitalisering men också av Amazons etablering som kommer ställa högre krav på upplevelse och servicenivå i köpet. Affärer som mellan Footway och Sportamore kommer vi att få se mer av.

Blessed are the flexible, for they shall not break!

 

 

 

 

 

 

 

 

Dela inlägget

Share on facebook
Facebook
Share on google
Google+
Share on twitter
Twitter
Share on linkedin
LinkedIn
Share on pinterest
Pinterest
Share on print
Skriv ut
Share on email
Email