Skärmavbild 2021-10-31 kl. 09.00.23

Inflationstryck i shipageddons spår

Det som jag och flera andra varnat för under lång tid är nu en realitet. Inflationstrycket ökar nu både i USA och Europa, som en följd av den ökade efterfrågan i kombination med störningar i varuförsörjningskedjorna och ökade elpriser. Eller som flera aktörer uttrycker det – allt som kan gå fel gör också det och på samma gång

Det är nu ett år sedan det första containerfartyget kastade ankar utan för Los Angeles hamn, i väntan på en tidsslot för att få lasta av de containrar som det burit över Stilla Havet – och det har följts av flera. Sedan sommaren har läget förvärrats som en konsekvens av brist på lastbilschaufförer som kan ta lasten ut ur hamnarna. Amerikanska kedjor har, för att säkra tillgång på säljbara produkter, kraftigt ökat sina lager vilket har förvärrat situationen ytterligare – ett exempel är Best Buy som har 50% mer lager än motsvarande period förra året. I veckan har antalet ankrade fartyg utanför hamnen legat runt sjuttio stycken och runt om i världen ligger det ungefär fem hundra fartyg för ankar i väntan på att få sin plats i hamn. Den nuvarande situationen har fått ett egen benämning som Shipageddon,  ett begrepp som om det googlas ger en dyster bild av den närmaste framtiden.

Inflationshotet är nu en realitet

Den ökade efterfrågan, i kombination med temporära nedsättningar av hamnar på grund av smittoutbrott, längre ledtider och ökade priser på frakt, har först de senaste månaderna börjat ge verklig återverkning på konsumentpriset när gamla lager sålts ut och de ökade priserna i kedjan inte längre kan absorberas av företagen själva.

Forbes skriver: “The supply chain crisis has poked a hole in the high expectations of brands like Nike NKE, which recently cut its sales forecast for the year due to the closure of factories in Vietnam.“Everything that can go wrong is going wrong at the same time,”

Nu pekar mycket på att inflationen för 2021 kommer landa på runt 4%, både i Eurozonen och i USA, vilket är en nivå som inte har setts på många år. Med tanke på att utvecklingen inte än går åt rätt håll och många förväntar sig fortsatta störningar i logistiken även under 2022 och kanske in på 2023, är det därmed också rimligt att förvänta sig en fortsatt hög inflationstakt även under kommande år. Dessutom ser vi produktionsminskningar i Kina där elbrist tvingar många fabriker att hållas stängda under några dagar varje vecka. Den fulla effekten av denna nya utmaning har inte slagit igenom i konsumentpriserna ännu, på grund av ledtiderna för produkter från Asien.

Produktionen flyttar hem

On-shoring – att flytta produktionen närmare försäljningsmarknaden är en het trend, både utifrån att ha bättre kontroll och kortare ledtider, men också utifrån värderingsperspektiv eftersom Kina framstår som en allt mer aggressiv diktatur

“On-shoring — the “make it here or near” movement — was largely dismissed as a privileged tactic available mostly to higher-end companies eight years ago when Walmart WMT first announced a ten-year plan to source more of its products in the U.S.”

Närproducerat är ju dessutom, ur hållbarhetsperspektiv, ett bättre alternativ än att producera i fabriker som får sin el från kolkraft i Kina.

Mycket tyder på att det kommer etableras produktionsenheter för halvledare, konstgödsel och – ja det mesta på rimligt avstånd från avsättningsmarknaden vilket också är positivt för vårt och alla andra länders självförsörjning av strategiska produkter, något som ju också är en ren överlevnadsfråga när det land som varit dominerande produktionsland, också kan välja att införa exportstopp för att säkerställa egen tillgång.

Att säkerställa tillgång är en förutsättning för att kunna sälja

Att hamstra varor, såsom många kedjor i USA gjort är ju i det korta perspektivet ett attraktivt alternativ – utifrån att den som har varor också kan sälja och med tanke på den rent allmänt ökade kostnadsmassan – troligen till ett högre pris än tidigare. Under våren har många valt att höja sina lagernivåer,  samtidigt som andra väntat med beställningar och hoppats att fraktpriserna ska gå ner redan i år. Vinnarna blir med stor sannolikhet de förstnämnda som därmed både har varor hemma och detta till ett måhända högre, men ändå känt pris.

Andra tilltag som varit möjliga för de allra största detaljisterna är att leasa eller till och med köpa egna fartyg, vilket säkerställer förutsägbar transportkapacitet, men om man får ankra utanför en hamn på andra sidan jordklotet och inte komma in och lasta/lossa, så kan man ju äga hur många fartyg som helst utan att det löser själva grundproblemet.

Nu har hamnen i LA haft öppet dygnet runt i ett antal veckor för att få fler arbetstimmar att hantera situationen med. Anledningen till att fokuset är så starkt på just LA, är att hamnen står för 40% av fraktvolymen som importeras till USA och är därmed en naturlig flaskhals i logistiksystemet.

Inflationens konsekvenser

Över tid kommer såklart prisökningarna att dämpa efterfrågan och en ny balans infinna sig – om statliga interventioner och stimulanser uteblir vill säga. Men det får samtidigt konsekvenser för den globala ekonomin i form av slutet på decennier av lågräntepolitik som också skapat en hög skuldsättning, hos antingen staten eller som hos oss i Sverige, hos hushållen, som skulle få en direkt påverkan på hushållens ekonomi och tillväxten.

Lågräntepolitiken cementerades i spåren efter finanskrisen och den påföljande Eurokrisen – och oaktat om det varit hög- eller lågkonjunktur har de låga räntorna bestått. Under pandemins första fas vräktes likviditet ut i systemen på en nivå som saknar jämförelse i modern tid. USA ökade sin statsskuld med 22% från redan höga nivåer och hade i början av året en statsskuld på 127% av BNP.

En femtedel av alla amerikanska dollar som existerar idag har skapats sedan pandemins början, vilket kan jämföras med de totala likvida injektionerna från finanskrisen till pandemins start. Under våren skruvades kranarna på igen i form av stimulus checks som skulle få fart på konsumtionen ytterligare.

Konsekvensen av detta är att om räntan skulle gå upp till 3% så skulle 25% av alla amerikanska skatteintäkter gå till räntebetalningar på statsskulden.

Att hantera inflationstryck genom att trycka mer pengar har ju provats tidigare i historien, med högst tveksamt resultat.

Inflationen är nu här och den kommer vara fortsatt reell under resten av året och med stor sannolikhet 2022.

 

 

 

 

Dela inlägget

Share on facebook
Facebook
Share on google
Google+
Share on twitter
Twitter
Share on linkedin
LinkedIn
Share on pinterest
Pinterest
Share on print
Skriv ut
Share on email
Email