Detaljhandelns utveckling under 2020 har varit starkt påverkad av pandemin och det har funnits en stark förskjutning av konsumtionen både från restaurang och till daglivaruhandeln, men också mellan sällanköpsbranscherna. Alla branscher som är beroende av socialt sammanhang, såsom mode, har drabbats hårt emedan de som jobbat med kategorier relaterat till hemmet och hälsa, har ökat. Trots ett år som präglats av stor osäkerhet, har konsumtionen

“Hur kan människor välja att handla på lågprisbutiker?” är en fråga jag ofta får, efter att ha berättat om hur denna del av marknaden vuxit, växer och kommer att växa framåt. Att de skapar värde för pengarna och har produkter som är tillräckligt bra för de allra flesta brukar vara mitt korta svar. Ett lite längre svar som beskriver de olika delarna av lågprishandeln finns

Att modebranschen utvecklas starkt nu, kan ingen ha missat. Ja, en del avvecklas såklart – för även om branschens utveckling totalt sett inte har rosat marknaden och branschen som helhet tappade -19,5% på kläder och -32,4% på skor enligt Stilindex (och då har nätaktörerna ökat så för flera kedjor med basen i fysisk butik måste tappet vara större) så har andra, till exempel Lager 157,

En gång i tiden fanns det en strikt uppdelning mellan vem som gjorde vad inom handeln. Leverantörerna producerade produkter, grossisterna handlade upp och lagerhöll varorna för att handeln som ett rent distributionsled skulle föra varorna till marknaden. Varje led lade såklart på kostnader för att kunna existera, vilket ledde till att vi hade dyra produkter ut mot konsumenterna.  När jag som ung konsult började spana

De senaste veckorna har jag fått mycket trevlig feedback på denna lilla artikelserie och det verkar som om att många söker inspiration och ledstjärnor i arbetet att förädla och utveckla sina koncept, men också hitta balansen mellan digitalt och fysiskt – vad är egentligen den optimala butiksdensiteten? Idag går vi i mål med att diskutera lågprispositionen och de aktörer jag nämner känner vi alla till så det blir

Återvinnaren säljer second hand eller andra produkter som inte har någon naturlig försäljningskanal, men gör det i en modern och konceptuell förpackning med ett tydligt why som ger ett kvalitetsuttryck som inte vanligtvis förknippas med second hand. Länge associerades second hand med försäljning i en risig källare med en distinkt doft av damm med en toppnot av gammal farbror. De moderna koncepten är långt ifrån den