Skärmavbild 2019-10-06 kl. 20.08.52

Riskkapital och retail – eller hur pengar inte är lösningen om man försöker lösa fel problem

“Fakta upphör inte att existera, bara för att de ignoreras”

Aldous Huxley

Att ha tillgång till riskvilligt kapital är inte detsamma som att ha ett självklart existensberättigande. Det har flera case visat från USA-horisonten, där en uppsjö av exempel visar hur att bara ha tillgång till pengar inte löser problemet, om man inte lyckats specificera vilket problem som ska lösas och hur det ska göras.

Forbes hade artikel för ett tag sedan om ur 1,3 miljoner jobb försvunnit och hur hur tio av de fjorton största konkurserna inom retail sedan 2012 skett i riskkapitalägda bolag i USA. Uppenbarligen har själva tillgången på likviditet varit problemet utan det plötsliga uppvaknandet omkring att just pengar inte är den enda lösningen. Och det är inte heller otur som varit orsaken…

Senaste exemplet från den svenska horisonten är från förra veckan då Whyred ansökte om rekonstruktion och ytterligare en utsaga om att “ingen kunde gissa att det var så här illa ställt”.

Ovan är nästan copy paste på vad MQs Vd Ingvar Larsson skriver i bokslutet för året: “Under mitt första år som vd på MQ har jag konstaterat att förändringsbehovet varit större än jag trodde. Utvecklingen av försäljning och lönsamhet i bolaget motsvarar inte förväntningarna vare sig på kvartalet eller på året”

Men är det verkligen så konstigt att det händer nu? Med nätets transparens både vad gäller erbjudande och pris måste det väl ändå varit möjligt att förnimma vilka utmaningar man har? Och vad gäller just modesegmentet så har HUI redan visat hur en bransch, när den når 15% av sin omsättning online, på riktigt börjar transformeras – en förändring modebranschen är mitt inne i.

It is pardonable to be defeated, but never to be surprised.

Fredrik den Store

Jag har tidigare skrivit både på LinkedIn och i tidigare inlägg om både MQ och blinda punkter, till skräck och varnagel för andra inom retail. Att bli överraskad över utvecklingen inom modesegmentet är inte alls acceptabelt, utan i bästa fall anmärkningsvärt. Att över en natt komma på att man behöver stänga en fjärdedel av sina butiker är likaledes märkligt givet att utvecklingen pågått under lång tid. Det har ju under flera år varit en strid på kniven inför varje säsong, vem som ska hinna före med midseason sale och balansera ambitionen att inte tappa marginal samtidigt som man snor några tusenlappar från konkurrenterna genom att vara först och samtidigt balansera överlevnad på längre sikt – att verkligen hitta ett existensberättigande.

Det förefaller som att antingen avståndet mellan ägarna och ledningen gjort dialogen grumlig, att ägarna inte vetat vad de gett sig in i eller , värsta fall, att ledningen själva genomfört desinformationskampanjer mot sin styrelse och ägarkrets.

Det kommer fortsätta vara stentufft inom såväl mode- som sportsegmentet, som till viss del lever av samma drivkrafter. Riskkapitalägda XXL uppmärksammades redan förra hösten för sina marginalproblem och givet kedjans kommunikativa taktik med erbjudanden varje dag och där man som prenumerant på deras erbjudanden får kvällstidningsrubriker serverade till morgonkaffet: 

  • 2019.10.01 Jaktfavoriter till fina priser -25% på alla vapen
  • 2019.10.02 Exclusive Deals – Erbjudanden till dig som är nyhetsbrevsprenumerant
  • 2019.10.03 Weekend Deals
  • 2019.10.04 SISTA DAGEN – missa inte jaktspecialen, golfspecialen eller hockeyspecialen.

Det kommer fortsätta så, dag för dag och varje vecka framöver – det är helt enkelt bara att vänta på rätt erbjudande om man nu tycker att pris är det enda rätta. Samtidigt som alla andra spelare inom leverantörsledet förstått vad som händer och kommer undanhålla XXL de viktigaste produkterna framöver eftersom man endast har som intresse att balansera sin egen likviditet. Detta gäller också inom modesegmentet i stort. XXL är dock inte ensam utan delar sitt öde med en hel rad andra retailers som löpande köper nästa veckas omsättning genom omfattande marginalsänkningar och reklaminvesteringar. 

Om man inte ser det är man drabbad av de blinda fläckar som Benjamin Gilad, tidigare israelisk underrättelseofficer och författare till den ikoniska boken Business Blindspots som handlar om hur marknadsledare, genom att missa viktiga skeenden och aktivt eller passivt, bortse från uppenbara fakta, degenererar eller går i konkurs pratar om. Dessa blinda fläckar är alltså en inbillad psykologisk konstruktion som hindrar oss från att se verkligheten som den är.

Han ger samtidigt följande kur för de som vill vaccinera sig mot dessa blinda fläckar:

  1. Att bekämpa blinda fläckar görs bäst genom att stärka företagets förmåga att lära nytt!
  2. Att tillskansa sig kunskaper om hur man ska konkurrera sker varje gång som ledningen väljer att studera konkurrenslandskapet framför att följa traditioner och antaganden.
  3. Systematik är en kritisk faktor för att hitta det som verkligen gör skillnad
  4. Man behöver en metodik för att upptäcka vad som krävs för att vara konkurrenskraftig – och både VD och ordförande i bolaget behöver ha samma modell för att bedöma vad som verkligen krävs för att lyckas. 
  5. Man behöver löpande ifrågasätta alla interna myter och tabun – och alla ogrundade antaganden. 
  6. Det gäller att hitta en metod för att säkerställa att det finns en mottagare för omvärldsinformation inom organisationen – som också kan säkerställa att nya insikter når beslutsfattare!

Alltså: Titta inte inåt – utan utåt för att få hjälp att se verkligheten som den är och fatta beslut utifrån fakta, snarare än en inbillad verklighet!

 

Dela inlägget

Share on facebook
Facebook
Share on google
Google+
Share on twitter
Twitter
Share on linkedin
LinkedIn
Share on pinterest
Pinterest
Share on print
Skriv ut
Share on email
Email